Hem

Healthcreators är under återuppstart och avses att bli huvudhemsida för IT-baserade kliniska och icke-kliniska verksamheter! Vi hoppas att hemsidan blir klar med uppdaterade inriktningar i början av 2019!

bvS-jogganeVälkommen till Healthcreators hälsar professor Bo von Schéele, ansvarig för stressmedicins verksamheterna – se ”om oss”

OBS -> Nedan är texter som fortfarande är ytterst aktuella men kommer att formuleras och layoutas annorlunda!

Att livsstilsrelaterade sjukdomar beror på livsstilsbeteenden är säkert självklart för de flesta, men tyvärr det finns flera ”men” här där

1. Ett ”men” är att vi inte är några medelvärden utan det är stor variation mellan och inom individer vilket gör att effektiva förebyggande och åtgärdande aktiviteter dels (a) måste bygga på screening av vår livssituation och våra beteenden som är ytterst komplexa biologiskt, psykologiskt och socialt/kulturellt/ekologiskt och dels (b) att förebyggande och åtgärdande/behandlande aktiviteter måste fokusera på hur vi kan motivera oss att förändra våra livsstilsbeteenden utifrån ”användarvänlig” kunskap!

2. Ett annat ”men” är att behovet av mer ingående kunskap och praktik inom området livsstilsrelaterade sjukdomar och mentala problem ökar vilket fordrar omfattande utveckling av biopsykosocial medicin (Engel, 1977). Biopsykosocial medicin utgår ifrån att livsstilsrelaterade sjukdomar förebyggs och behandlas insatser som endast kan ske genom utbildning och individuell tillämpning där läkemedel endast används undantagsvis som ”simdyna” eller vid extremt komplexa tillstånd som ”flytväst”.

Min eget utgångspunkt (axiom) sedan 1983 då jag började min forskning vid psykologiska institutionen, Uppsala Universitet var och är grupputbildning inom biopsykosocial medicin och att special designad studiecirkel är den perfekt grogrund och miljön för utveckling av ”healthcreators”, ett koncept som vi på den tiden benämnde ”Medbestämmande i Livet” som byggde på George Kellys (1955) ”man as a scientist” som helt enkelt betydde att vi genom att bli bättre forskare i termer av problemlösare kan i grunden förändra även vår hälsosituation genom relevant kunskap och dess individuella, personliga skräddarsyende tillämpningar.

3. Ett tredje ”men” kan vara ”men det är väl inte evidensbelagda metoder”? Mitt svar är helt enkelt
(a) vi kan söka evidens för (oftast) metoders (t.ex. ett läkemedel) effekter på medelvärdesbeteenden eller
(b) vi kan dokumentera evidens för individers förändringar, benämnd ”Individuell Biopsykosocial eller biologisk Evidensbaserad Dokumentation, IBED. Mer om detta på annan plats.  När det gäller livsstilselaterade sjukdomar och problem som är ytterst komplexa är det individens som är i fokus och inte en, eller få metoders effekter på medelvärden. När träffade klinikern ett medelvärde senast?

Min slutsats (mer nedan) så här långt: Skall vi kunna åstadkomma en substantiell förändring av folkhälsan är ett folkrörelseinriktat special designat samhällsprojekt ända lösningen. Kanske tiden nu blivit mogen att kunna genomföra detta. Vid mitt avhandlingsarbete 1983 var studiecirkel (och coachning) ”behandling” och utvärderingen psykofysiologisk – och är det fortfarande inom våra verksamheter. Eftersom biopsykosocial medicinen inte bara skall ”hantera” individers komplexa variationer utan också individers ytterst komplexa biopsykosociala-kulturella-ekologiska processer  så är det förståeligt att skolmedicinen i dag inte kan hantera denna komplexitet och därför satsar många med oss på utveckling av komplex systemanalys MEN vi har dock tillfredsställande kunskaper i dag vilket gör att vi kan med kraft genom användande av aktuella biopsykosociala stressmedicinska metoder, utbildning i personlig tillämpning av verktygslåda och utvärderingsverktyg genomföra en effektiv utveckling ”MEN” den bygger på den individuella människans utbildning till att bli en kompetent medarbetare inom den biopsykosociala medicinen – i princip utveckling av ”Hälsan och medbestämmande i livet” – en ”healthcreators”.


Skolmedicinens stora, bekymmersamma misstag
(se Claude Bernad citat nedan) är att inte inse/förstå att den medicinska grundforskningens (reduktionstiska, simplistiska) vetenskapsparadigm INTE fungerar inom medicinsk kliniskt tillämpad forskning och praktik när det gäller livsstilsrelaterade sjukdomar och problem där individers verklighet är ytterst komplex och variabel. Ända lösningen att hantera effektivt livsstilsrelaterade sjukdomar och problem är systemintegrerad biopsykosocial medicin (Engel, 1977) – något som skolmedicinen ännu inte påbörja utveckla systematiskt.

Efter att ha väntat i 25-30 år på att detta skall ske ser vi i stället att felaktig- och överanvändning av läkemedel endast ökar på alla de områden som den inte kan hantera (undantag är tillfälligt som simdyna eller vid livshotande tillstånd). Någon som drabbar individer och samhälle liksom hälso- och sjukvårdens företrädare som följer skolmedicinens utbildning och direktiv.

Ovan är skälet att vi nu lyfter ut kliniska biopsykosocial stressmedicinsk verktygslåda från sitt kliniska sammanhang – som vi arbetat med sedan 1991 – och erbjuder den och relaterade kunskaper direkt till människor i behov av att förebygga och/eller åtgärda livsstilsrelaterade sjukdomar och problem. Vi börjar från början med denna utbildning – se vidare www.healthcreators.com flikar – hemsidan är under uppbyggnad. I avsaknad av forsknings/samhällsstöd så avser vi att starta upp en fond för att finansiera dess utveckling. Vi har redan startat en fond för ADHD som kanske är ett av det mest destruktiva läkemedelsprojekten som sker i dag (se www.adhdskolan.com) .

“.. If we break up a living organism by isolating its different parts it is only for the sake of ease in analysis and by no means in order to conceive them separately. Indeed when we wish to ascribe to a physiological quality its values and true significance we must always refer it to this whole and draw our final conclusions only in relation to its effects in the whole” (Bernard, 1865) in A Despopoulos & Silbernagl (1991) Color Atlas of Physiology: N.Y.: Thieme.

Engel, G.L. (1977).The need for a new medical model: A challenge for biomedicine. Science, 196, 129-136

(Det finns 2 medicinska vetenskapsplattformar – paradigm – där systemintegrerad biopsykosocial medicin är i stort sett okänd även inom hälso- och sjukvården trots att livsstilsrelaterade sjukdomar utgör huvudproblemen i dag – skälen till detta diskuterar jag i fliken ”vetenskap”)

Bakgrund och syfte
Medicin definieras som läkekonst/beteende och inte som effektiv marknadsföring lyckas ”prägla” in i människor till att bli som ett mantra. Ett grundläggande problem för livsstilsmedicinens utveckling – och människor och samhälle – som framgår av nedan

Det finns faktiskt 2 medicinska vetenskapsparadigm

  1. Simplistisk, reduktionistisk medicin – som var effektivt i kamp mot mikroorganismer som nu försätter fortsätter att dominera utanför ett alltmer dominerande område – livsstilsrelaterade sjukdomar och problem – som den inte effektivt behärskar. Ett växande problem för individer och samhälle.
  2. Systemintegrerat biopsykosocial medicin (som de flesta inte ens känner till) som utvecklas (från 1977, George Engel) just för livsstilsmedicinska sjukdomar och problem som ”mental disorders”.

Healthcreators syftar till att erbjuda utbildning inom biopsykosocial medicin (BPSmed) från början för intresserade som vill förebygga och/eller åtgärda livsstilsrelaterade sjukdomar och problem som baseras på kunskap och dess personliga tillämpning via utbildning och handledning! Läkemedels används vid livshotande tillstånd eller tillfälligt som ”simdyna”.

Fler med mig trodde en förändring skulle ske inom skolmedicinen redan i början av 1980-talet men istället uppfattar jag som läkemedelsdominansen utanför sin verkliga domain bara tilltar. Eftersom jag inte ser några tecken på en förändring så riktar vi nu alla den vetenskapliga och praktiska kunskap vi kan uppbringa inom livsstilsmedicin (biopsykosocial medicin) och erbjuda intresserade instrument och verktyg vi själva kliniskt arbetat med i mer än 20 år. Min erfarenhet från kliniskt arbete är att om patienter erbjuds relevant utbildning och handledd skräddarsyende av biopsykosociala medicinska verktyg så utgör de en ovärderlig resurs i sin egen rehabilitering.

Mera …
Healthcreators verksamhet (se mer nedan om hela historien) – som har mer än 20 års klinisk bangrund men nu riktas mot allmänheten – fokus är alltså att verka för utveckling inom området livsstilsrelaterade medicin. Det är ett område som ännu inte finns inom traditionell medicin och sannolikt därför knappast är mer i början av början. Detta  samtidigt som livsstilsrelaterade sjukdomar och problem utgör den stora utmaningen för folkhälsan. Vår avsikt är att verka för en integrerad biopsykosocial medicinsk utveckling både nationellt och internationellt men numera med inriktning på avnämare, de som vill förstå, förebygga och/eller åtgärda livsstilsrelaterade sjukdomar och problem.

Sammanfattning inklusive målsättning och dess förverkligande
Utgångspunkt: Om människor – i stort sett oavsett utbildningsnivå – får tydlig, optimalt säker men lättförståelig utbildning (i grupp) i termer av verktygslåda och dess personliga användning med

1. Relevans för var och ens behov, livssituation och verklighet
2. Konsekvenser av dess implementering får i termer av vinster men även egeninsatser och
3. Rent praktiskt kan gå till väga för att ”skräddarsy” samt
4. Stegvis avläsande resultatet av sina aktiviteter liksom
5. Få stöd och handledning vid behov ..

= Så kan människor substantiellt öka/förändra livsstilsrelaterade beteenden så ökade förutsättningar för var och ens hälsoutveckling föreligger.

Historien i korthet är:
Grunden för verksamheten bygger på Bo von Schéeles avhandling 1986; ”Cognitive and cardiovascular assessment of a multifaceted treatment package for negative stress”, Psykologiska Institutionen,, Uppsala Universitet. Den bygger på f.f.a. Richard Lazarus och hans grupps arbeten vid den tiden samt psykofysiologi (Gary Schwartz, Paul Grossmans och Steven Porges arbeten) samt en personlighetspsykologi utvecklad av George Kelly. I korthet så utgjorde ”behandling” i avhandlingsforskningen studiecirkel utbildning och egenträning utifrån ”MBiL – Medbestämmande i Livet”, ett biopsykosocialt kunskapsverktyg som validerades genom för- och efter mätningar av psykofysiologiska parametrar. Grundfrågeställningen var alltså ”kan vi genom kunskap och dess individuella tillämpning förebygga eller åtgärda negativ stress – det vi idag kallar för stressrelaterade problem/sjukdomar. Avhandlingen väckte inget större intresse i Sverige men däremot i viss mån internationellt. Nu sker en återstart inom samverkande www.stressmedicin.se, www.stressmedcenter.com och www.carism.se – se vidare andra rubriker på denna hemsida.

För 20 år sedan startades formellt stressmedicinen i Sverige i Hälsingland. Efter att stressmedicinkliniker byggdes upp inom Gävleborg i Bollnäs, Hudiksvall, Gävle, och Söderhamn, utvecklades vidare kliniker i Stockholm, Göteborg och Malmö – från 1991 till 2008 (senare under namnet Pbmstressmedicin AB och PBM Sweden AB). Företagets grundare Bo von Schéele, fil. dr. och professor och Eva von Schéele, VD, lämnade då företaget. Bo von Schéele återstartade då Stress Medicine SMAB AB igen för att snabba upp innovation, utveckling och forskning inom (biopsykosocialt förankrad) stressmedicin. Se mera www.stressmedicin.se

Föregångare till Healhtcreators är Svenskt Centrum för Stressmedicin och Institutet för Psykofysiologisk Beteendemedicin, IPB som bildades 1998  (som en ekonomisk förening av för att söka forskningsanslag in området) av professor Töres Theorell, ordförande, professor Lennart Melin och (på den tiden) fil dr Bo von Schéele.

Healthcreators fokus är alltså att verka för utveckling inom området livsstilsrelaterade medicin, ett område som knappast är mer i början av början. Detta samtidigt som livsstilsrelaterade sjukdomar och problem utgör den stora utmaningen för folkhälsan. Vår avsikt är att verka för en integrerad biopsykosocial medicinsk utveckling både nationellt och internationellt.

Välkomna med frågor till info@stressmedicin.se

Bo von Schéele, professor

 

Lämna ett svar