Tankar om placebo – nocebo

”Slaget om Placebo” har aldrig riktigt kommit ut i ”ljuset” och jag kommenterar litet kring begreppet och ser placebo som kanske den viktigaste innovationen som ligger framför oss efter c 2.500 år av ansatser att utveckling av placebo som grundläggande i alla behandlingar och att möjliggöra dess användning i princip alla medicinska och psykologiska/psykiatriska/sociala sammanhang. Något som inte läkemedelsintressen skulle gilla?

Definition av placebo: Vanligtvis, vi säger att det är vår ”förväntas effekt/tilltro/övertygelse/förtröstan/håller för sant/har förtroende” för etc. alltså inte enbart religiös tro”, (placebo kommer från latinets första person singularis av latinets ”placere” och betyder helt enkelt = ”jag kommer att behaga” – och kan kopplas ihop med definitionen av ”medicin” som betyder läkekonst/läkebeteenden (https://sv.wikipedia.org/wiki/Medicin_(vetenskap) men detta har effektivt omformats av profitintressen till synonymt med läkemedel (Googlar man på medicin så kommer läkemedel först ..). En i hopkoppling av begreppen medicin (läkekonst/läkebeteende) och placebo (jag skall behaga) blir ”jag använder placebo för att behaga mitt tillfrisknande genom mina läkebeteenden” – alltså fokus på individens livsstilsrelaterade beteende, vad som kan förstärkas och vad som skall EJ göras/ätas/….        

Finns många olika uppfattningar om definitioner och praktisk tillämpning av placebo och medicin. Nedan presenterar jag en arbetande bild (fig. 2) på hur jag ser på dessa dynamiska process – där den motsatta benämns nocebo – https://sv.wikipedia.org/wiki/Noceboeffekt). Bilden nedan visar en bild (fig. 1) som visar en vanlig uppfattning om hur placebo och nocebo påverkar smärta – det område som sannolikt är mest beforskat men ytterst initialt.

En uppfattning som utvecklas sista 30-40 åren mer evolutionärt relaterad till vår hjärnas utveckling (diskuterar enbart placebofenomen hos den moderna människan) där en kombination/samspel mellan gamla hjärnan (företrädesvis däggdjurshjärnan hos oss som kallas för limbiska systemet, där dess minneskontrakt och dess samspel med basala stressystem och hormonella system och mer medvetna (kognitiva, neocortex) attityd/förväntan spelar en viktig roll som plattform för utveckling av placebo och nocebo. Själv har jag till och ifrån jobbat medförståelse och praktisk tillämpning av placebo sedan c 20 år – allt sedan jag fick kännedom om ett placebo case fall från 19571

När vi diskuterar placebo så är det utifrån snabba förlopp, ofta dramatiska, där en person blir oförklarligt frisk. Men det kan inte uteslutas att en sådan psykofysiologisk process involverar även långsamma förlopp som undgår vår uppmärksamhet. Det kan i princip vara generella hälsobefrämjande orsaker/beteende etc. som vi faktiskt har en viss (men inte omfattande) kunskap om. Begreppet spontan ”recovery” är ett valigt begrepp inom medicinen som faktiskt bara är ett namn för något som vi egentligen inte förstår – men uppenbarligen behöver benämna med ett namn?

Vanligen ser vi placebo som en prekognitiv (spatial i Limbiska systemet) men även om basen finns där så – liksom fysiologiska stressreaktioner (t.ex. sympatiska nervsystemets reaktiva beteende – som kan ha nocebo betydelse) så bör det utgöra aktiveringar som har ett biopsykosocialt-kulturell upphov/grund/upprinnelse. Om så bör vi med hypnosteknik kunna påverka utveckling av placeboprocesser – något som jag nu testat under c 1 år och kommer att publicera när det finns några case som illustration av individualisering liksom också att det är helt riskfritt givet man följer anvisningar!   

1 De kända case som är sannolikt tillfredställande välkontrollerade, se t.ex. http://stressmedcenter.com/projekt/om-placebo/placebo-case se också https://www.nytimes.com/1998/10/13/science/placebos-prove-so-powerful-even-experts-are-surprised-new-studies-explore-brain.html + https://www.youtube.com/watch?v=-tm4bHOQZ6M

Ovan bild (från https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17108175) beskriver hur ”suggestioner” (se nedan) – placebo med positiv effekt och nocebo med negativ effekt via receptorer påverkar i detta fallet smärtkänslor/reaktioner/beteenden. Samtidigt förstår vi inte hur dessa suggestioner ”fungerar” liksom också hur vi kan aktivera dem så de aktivt påverkar processer kort- och långsiktigt. Samtidigt vet vi inte heller om placebo och nocebo effekter på smärta kan generaliseras till t.ex. cancer. Sannolikt finns det likheter på prekognitiv (Limbiska systemet) nivå, där vi anser suggestioner skapas/genereras i princip utanför vårt aktiva medvetande samtidigt som vi nu börjar via t.ex. integrerad biofeedback finns vägar att medvetet påverka icke-medveta system. Ett område som borde högprioriteras eftersom de välkontrollerade placebo case tyder på att – om vi lär oss förstå och använda denna behandlingsväg – vi skulle kunna revolutionera i princip alla typer av medicinska och psykologiska/psykiatriska sjukdomar och problem. Låter omöjligt? Ja, med dagens vetenskapsparadigm och dess hantering av komplexa processer och relaterad empirisk metodologi, men konkurrerande vetenskapsparadigm som sista åren börjar vädra morgonluft kan öppna för nya innovativa angrepp på kanske den viktigaste fråga den framtida medicinen står inför tillsammans naturligtvis med vår evolutionära framtid.      

Nedan är en bild med text från mitt tidigare ”angrepp” på placebo – nocebo frågan

Arbetande bild från c 2010 (c) copyright

Länkar:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18250260
http://pharmrev.aspetjournals.org/content/67/3/697