Utifrån ett försök att väga samman mina vetenskapliga, kliniska och personliga kunskaper och erfarenheter avser jag här att mycket kortfattat lyfta fram både praktiska erfarenheter och kunskapsparadigm som avser att försöka hantera komplex, icke-absolut kunskap inom livsstilsrelaterade medicinska områden. Dock väl medveten om att dagens metodologi hindrar omfattande empiriska initiativ och ansatser att på traditionellt sätt evidensbasera biopsykosociala medicinska interventioner. Men det finns kliniska single case baserade metoder som ökar olika validiteter i behandlingsprocessen liksom patientsäkerheten. Dessutom får patienterna ingående kunskap liksom dess praktiska tillämpningar om kommande processer vilket inte bara motiverar patienters medverkan utan också att medbestämmande i samarbetet (!) i sig utgör en trygghetsfaktor.
- Sedan 1986 har jag vidareutvecklat manualen i min doktorsavhandling (Uppsala Universitet) under namnet ”patienten som utbildad aktiv, rimligen kompetent resurs och medarbetare i sin egen rehab”. Inom mitt kliniska område psykofysiologisk stressmedicin har det varit självklart att (grupp)utbildning och coaching utgjort plattformen för kliniskt arbete där beteendemedicinsk behandling, integrerad biofeedback och modifierade former av KBT (Kognitiv Beteende Terapi) och hypnos baserad på (som bäst) kunskapsöverföring i grupp motiverar egeninsatser!
Utredningar byggde även på s.k. stressprofiltester där dynamiska psykofysiologiska parametrar undersöktes under olika betingelser, baslinje, reaktivitet och recovery och en speciellt utformad andningsmetod men också speciella kapacitetstester att själv (utifrån instruktioner vid behov) påverka identifierade dysfunktioner. Utredningen leder till formulering av en diagnoshypotest som noga förklaras för varje patient följs sedan noga i dynamiska psykofysiologiska data följs och interventionsplanen modifieras vid behov baserat på fortlöpande analyser av upprepade dynamiska mätningar.
Ovan teknologi och metodologi passar väl för psykofysiologisk stressmedicin men kan på olika sätt anpassas till olika kliniska populationer, t.ex. cancervård där patienter egenträna aktiv och passiv avslappning validerad i biofeedback data. Att kunna påverka autonoma nervsystemet utgör i sig en viktig ”faktor” inom all typ av traditionell behandling – emotser gärna ev. motargument här!
2. Hur kan vi potentiellt använda placebo fenomenet (se en mer läkemedels oberoende definition nedan) i den dagliga vården som ”verktyg”? … mera kommer ….
