Diskuterar nedan utifrån rubriken som hämtats från https://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet/stark-koppling-mellan-kondition-i-medelaldern-och-risk-for-demens-i-hog-alder.cid1557911 som också diskuteras i början av vetenskapsradions magasin 2018-03-18. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1036623?programid=415 Kan laddas ner och just början har denna om motion och demens.
MEN i intervjun med Ingmar Skoog, professor i psykiatri vid Sahlgrenska akademin och föreståndare för AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, vid Göteborgs universitet, säger han som jag uppfattar även att han involverar föda , förutom motion, … och även tyckte jag hörde något om lymfsystemet (se er längst ner om detta).
Vad jag vill ytterligare lyfta fram här är att – förutom vad vi känner oss rätt säkra på att angående vikten av motion/kondition, diet, sömnkvaliteten (också viktig för dräneringen av slaggprodukter i vår hjärna under sömnen) liksom psykologiska vanor/tankar/beteenden, sociala goda relationer, hobbys, … inte bara är viktigt för förebyggande av demens utan generellt överhuvudtaget för ”friskare med åren” MEN, tyvärr alltför sällan, betydelse av vår biologiska status på andningsbeteendet och dess fysiologiska konsekvenser, en ytterst viktigt del av vår ”verktygslåda” för hälsoutveckling och friskt åldrande! Gör en extra kommentar längst ner om detta, men först:
1. Ovan kunskaper kan faktiskt mycket lätt fogas in i våra vanebeteenden eftersom de faktiskt inte är ”konstiga” – redan Artistoteles insåg detta; ät måttligt och klokt (efter rimligt undvikande av det vi förstår är negativ och mer av det vi anser är positivt), motionera regelbundet efter var och ens förutsättningar, de som inte sover väl kan lätt lära sig det, prioritera stimulerande aktiviteter inklusive relationer …. vi behöver inte krångla till det fundamentalistiskt … MEN
2. Just att bestämma sig att göra det man anser är mycket viktigt utgör ofta överstigligt hinder – man orkar (betyder ofta vill) inte, har ej energin … och här finns det faktiskt inget annat än att ”tai på skarpen” (Astrid Lindgren, 19??). M man undviker att kalla det (kadaver) självdisciplin men väl det är jag själv som väljer att satsa på min hälsa samtidigt som jag har kul, stimulerad av att det jag gör bär frukt!!! OBS om ni får idéer om just detta … hur skapar jag en vana i termer av ovan på personligen mest stimulerande sätt – så jag faktiskt inte orkar (vill) att inte göra det! Värt ett Nobelpris men jag kan dela ut ett Nobelt Bergvikspris!
Sammanfattning: Vi bär alla vår hälsoutveckling i våra vanebeteenden. Dessa är präglade internaliserat till stor grund tidigt i våra liv – MEN vi kan rekonstruera dem – och vi kan göra det med liv och lust! Låt oss hjälpas åt att finna lösningsmöjligheterna i form av motivationsnycklar där vi gärna behöver prototyper där vi kan skräddarsy personliga sådana!
Var dock försiktig att dra personliga slutsatser från normativa studier – som vi kan absolut inte direkt utan vidare kan applicera på enskilda individer eftersom få av oss är medelvärden. Men däremot är det vägvisare där – men där även många andra saker/beteenden/faktorer inverkar som dessutom varierar mellan olika individer. Om vi ”tar med” övriga faktorer/saker (se t.ex. tips http://stressmedicin.se/tjanster/klinisk-support-for-behoriga/atgarder-verktygsladan/tips/) och följer den vägen på bästa sätt – inte som prästens gamla dementa kråka – så har våra beteenden (som vi över tid gör till vanor om de inte är det redan) och genetiska dispositioner (där vi påverkar deras ”uttryck”) ett ”vinnande lag”! Men, vi får inte glömma vår emotionella attitydpåverkan där ytterst ångestfullt, hyperaktivt kontrollera och vägande varje tugga/andnings- och andra beteende (kan åtgärdas om man vill satsa, mer på annat håll) är inte ett helt smart men väl glad i hågen på vågen/vägen inspirerande tränar/beter/äter måttligt efter vad man förstår är sund (alltså t.ex. bl.a. ej socker, processat, ..) kan vara tungan på vågen och som har stor vikt för byggande av ”friskare med åren”!
Kort kommentar om lymfsystemet (https://fof.se/tidning/2016/10/artikel/somn-tvattar-hjarnan) Anders Lönedal, en medarbetare, fokuserar på andningsträning i avsikt att påverka/hjälpa dem som har problem med lymfsystemet. Ber Anders att, vid workshop i sommar här i Bergvik utanför Söderhamn, berätta mera om hur han arbetar. Finns kunskapsbaserade skäl att jobba hårt för att få fram FoU medel här. Innan vi får forskningsdata så kan vi utan risk – givet vi tränar klokt, se http://stressmedicin.se/information/andning/ och underflikar – kan lära/träna personligt utformad andningsträning/övningar/avslappning dör vi alla kan förvänta oss att vi därmed hjälper vårt lymfsystem att resa bort slaggprodukter även i vår hjärna. Många med mig har tränat så väl att vi sover med automatiskt lugn (sannolikt biologiskt helt korrekt) andning. Aristoteles igen; ”Vi är vad vi gör” eller vår slogan ”gör vad du ser och se vad du gör”-biofeedback (kroppslig och/eller via mätinstrument, t.ex. se cStress i www.stressmedicin.se mätsystem!
